Vad är AI och vad kan vi använda det till, egentligen?

Torbjörn Bäckström, regionchef Consid.

Plötsligt talar alla om artificiell intelligens eller AI som vi numera säger. En del ser hot medan andra ser möjligheter. Googles vd Sundar Pichai tycker exempelvis att det är ett viktigare genombrott för mänskligheten än elden eller elektriciteten. Andra tror att det är slutet för mänskligheten.

En som funderat en del på detta är den nye regionchefen för IT-konsultbolaget Consid i GävleDala-regionen, Torbjörn Bäckström. Torbjörn var tidigare IT-chef på Lantmäteriet där han jobbat med föra in AI som en strategisk resurs. På Consid kommer han att fortsätta arbetet med att ta tillvara på AI för kundernas räkning. Consid tillhör ett av Sveriges ledande IT-konsultbolag med bland annat 7 raka gaseller och är en av Konsultkompaniets samarbetspartners.

– Ja inte är det någon fluga eller något buzzword att slänga sig med. AI kommer in på bred front inom många områden. Jag ser AI som en förstärkning av den mänskliga hjärnans kapacitet utan att vara ett potentiellt hot mot mänskligheten. Jag vänder mig mot begreppet artificiell intelligens och vill hellre använda ordet augmented intelligence eller förstärkt intelligens.

AI-algoritmer jämför nya flygfoton med gamla och hittar förändringar
Sedan ger Torbjörn några exempel från sitt arbete på Lantmäteriet för att visa vilka möjligheter som den artificiella intelligensen ger.

– Lantmäteriet flyger över Sverige vart annat år för att kartlägga och leta efter förändringar. Det kan vara nya broar, byggnader, vägar och annat men även natur som förändrats. I nuläget måste vi gå igenom alla dessa foton manuellt, bild för bild och jämföra med gamla bilder. Det säger sig självt att det tar ganska lång tid att leta reda på skillnader på det sättet. Ett arbete som nu pågår och som förhoppningsvis leder till implementation pekar mot att förändringsdetekteringen i princip skulle kunna göras redan i flygplanet. När vi började testa AI-lösningar för ett par år sedan behövde bilderna brytas ned i många mindre bilder för att detta skulle fungera. Idag har algoritmerna utvecklats så långt att det alltså går att göra analyser i realtid.

– Tidsvinsterna med den första varianten av AI istället för det manuella förfarandet och är naturligtvis extrema. Men även vinsterna med dagens metoder och algoritmer jämfört med de som fanns för ett par år sedan är fantastiska.

Att tolka gamla handskrivna dokument med AI-stöd kan spara 30 årsarbetskrafter
Ett annat användningsområde inom Lantmäteriet är alla handskrivna fastighetsdokument från artonhundratalet som finns lagrade i ett jättelikt arkiv behövs digitaliseras. Inom textigenkänning är ju OCR ett begrepp medan HTR-teknik är det som gäller för handskriven text.

– Vi har gjort en PoC och lärt upp det neurala nätverket med 200 000 tecken med olika handstilar men det räcker inte på långa vägar utan kräver fortfarande handpåläggning för att kunna tolka de gamla texterna. Skulle denna lösning implementeras i produktion räknar vi med att det här systemet sparar upp emot trettio årsarbetskrafter åt Lantmäteriet som kan ägnas åt att göra viktigare saker.

Standardfrågor till telefonsupporten klaras av en chatbot som radikalt minskar telefonkön
Ett tredje område där AI kan göra stor nytta är inom kundservice/telefonsupport.

Det finns idag produkter på marknaden som erbjuder en chatbot som svarar i telefon precis som en människa och vid de tillfällen AI’n inte kan svara på frågan så kopplas man till en människa som svarar medan AI’n medlyssnar och kan vid nästa tillfälle som frågan ställs ge ett svar.

Till sist ger Torbjörn sin syn på artificiell intelligens eller augmented intelligence om ni så vill: – AI är inte till för att ersätta människor utan för att förstärka människans tänkande. Därför tycker jag att det är lite olyckligt att döpa dessa chatbotar och algoritmer till mänskliga namn. I Saudi Arabien lär det ju till och med finnas en medborgare Sophia som är en robot. Jag tycker att detta ger helt fel associationer till något som hjälper oss tänka.